.

Torsdag 29 Oktober

Hejsan! Ja, nu har jag igen lata mig med bloggandet ;P. Nå, inte har det något speciellt destomera har hänt under denhär tiden. Idag var det en vanlig dag i skolan, vi hadde Hissa prov, och det gick helt bra ;>. Var med kaverina och så. Imoron så e det äntligen konvent<3! Åh, ja ha så jätte länge väntat på det! Äntligan får man lite festa loss! Har redan långt före bestämt vad jag ska ha på mig, en topp/tunika från seppälä som är svart och grå med nå kiva text, svarta tigts och ballerinan som e lite högre ochen svart gummiband i håre med en svart blomma :P Lite mycket svart, men ser fint ut själva helheten. Ska sätta lite fjortis hår ; DD. Ska berätta hur det var där sedan :3. Nu just så lyssnar jag på Paramore, för det mesta låten Decode. Har lyssnat på det ganska myki nu det senaste dagarna, har känt mig ganska länge nere. Har lite hjärteproblem, som går nog över efter en tid. Musik är bra för livet, den tröstar mig då jag är ledsen och gör mig avslappnad, musik kan göra mig glad och vild. Ja musik e viktigt, den finns alltid med en då man som mest behöver det. Man kan lyssna på musik överallt. Hjärtesorg är inte så trevligt, men det går över efter en tid. Alla måste få sörja ibland, fast det är ett dåligt läge. Oftast e det så att pojkar kommer över en tjej på en dag eller nån vecka, men för en tjej kan det ta flera veckor,månader och kan hålla på till ett helt år. Men iblad måste man tänka oxå positivt, att man kommer att träffa en annan efter en tid, som man kan vara lika lycklig med. Det är oxå svårt, då man tycker om en, och fast än man vet att det inte riktigt är ens typ eller att det aldrig skulle kunna bli ett bra förhållande, så kan man inte hålla tankar borta från just den personen. Då man just har börjat få lite bättre kontakt, så försvinner det och man vet alldrig om det kommer tillbaka. Hursom helst ska man våga visa sina känslor, ingen person kan alltid vara glad och positiv. Ingen människa är fullständigt felfri, alla har sina goda och onda sidor. Livet går alltid upp och ner, det är som at cyckla med en cykel. Då det kommer en brant uppförsbacke, så kämpar du för att komma upp för det på alla vis. Då du nått toppen, så kan du lättad låta cykeln själv bara fara ner. Men det finns också såna, som inte orkar att cykla upp för backen och leder cykeln upp för det istället. Man skall aldrig ge upp i sitt liv, alla har det tugnt, det kommer alltid en ljusare sida i livet. Man kan aldrig missa det backar som kommer fram på vägen.
Men nu skall jag sluta, ska läsa läxorna. Hejdå!
MVH:Anski



En bild som ja fota på gården :P

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 sara
skriven :

ja tror ja vet vilket träd dedä e (a)